FÖRST, Föreningen Sverigeturism

Turistrådets IT-projekt

Med anledning av uppgifter om att man inte avser att utveckla något boknings- och ekonomisystem inom ramen för sitt IT-projekt, har FÖRST hänvänt sig till regeringen med en begäran om att Turistrådet åläggs att genomföra projektet i enlighet med regeringens tidigare beslut.

Turistrådet har i ett remissyttrandebekräftat att man beslutat finansiera ombyggnaden av Bokser-systemet med 5 mkr och därutöver tillföra det funktioner värda ytterligare 5 mkr. Man bestred att man avser att avvika från regeringens beslut och uppgav att de planerade systemen innehåller samtliga funktioner i kravspecifikationen.

FÖRST har analyserat Turistrådets remiss och konstaterar i en första kompletterande skrivelse att Turistrådets påstående saknar sanningshalt och att slutsatserna (att projektet saknar möjlighet att uppfylla regeringens mål om en bred anslutning bland branschens småföretag) står sig.

I en andra kompletterande skrivelse analyseras de specifikationer över Nya Bokser samt Turistrådets informationssystem, som offentligjordes i början av november -96. FÖRST konstaterar där att 92 procent av företagen över huvud taget inte kan använda systemet för sin bokningsadministrativa verksamhet. Det är ett utpräglat arrangörssystem, som inte innehåller de funktioner producentföretag inom bl a logi- och transportsektorerna behöver.

I en avslutande skrivelse den 30/1 -97 med anledning av överläggningar på Näringsdepartementet den 27/1 konstaterar FÖRST att Turistrådets utformning av IT-projektet inte bara strider mot regeringens direktiv utan även mot riksdagens beslut och begär granskning av Riksrevisionsverket samt att Riksdagens Revisorer informeras.

Regeringen har i mars 1997 beslutat att inte vidta någon åtgärd. Under hösten 1997 har Projekt Nya Bokser lämnat sådana ytterligare uppgifter om systemets utformning att det nu står helt klart att man inte avser att uppfylla Turistrådets krav och därmed heller inte Riksdagens beslut.

Samtliga skrivelse återges nedan i omvänd ordning:

Stockholm 97-01-30

Närings och Handelsdepartementet
103 33 Stockholm

Till regeringen
Betr: Turistrådets IT-anslag, Dnr N96/2496/F
I anslutning till måndagens överläggningar ser vi det som angeläget att summera vår ståndpunkt och kronologiskt ordna de omständigheter som hittills blivit kända i detta ärende, samt tillfoga de ytterligare upplysningar och analyser som av tidsbrist inte kunde framföras i måndags.

Ärendets historik
Riksdagen har med anledning av regeringens proposition 1995/96:94 bl a beslutat bevilja ett tilläggsanslag på 20 mkr för att främja utvecklingen av informationsteknik inom främst mindre turistföretag. Av behandlingen i närings- och kulturutskotten (1995/96: NU13) framgår att man önskat stärka de små företagen och att det just är företag man avsett, inte andra verksamheter inom turismen.

Sveriges Rese- och Turistråd har därefter till regeringen överlämnat en skrivelse innehållande bl a en förstudie med ett 60-tal funktionskrav.

Regeringen har i regleringsbrev 1996-03-07 angivit att "ett huvudsyfte bör vara att öka företagens effektivitet och skapa möjligheter till ökad utländsk turism i Sverige", samt att "bland åtgärderna skall ingå att finansiera ett projekt som syftar till att utveckla ett informations-, boknings- och ekonomisystem som kan få bred användning bland branschens små och medelstora företag.

Vår ståndpunkt
Vår ståndpunkt är att utformningen av Turistrådets IT-projekt, sådant det presenterats under hösten och nu senast i måndags, syftar till att utveckla ett kommunikationssystem för offentliga turistorganisationer samt ett bokningssystem för researrangörer och att detta är oförenligt med
a) riksdagens beslut, genom att det i första hand främjar andra verksamheter än turistföretag och bland dessa endast en mycket liten del,
b) regeringens mål om ökad effektivitet i små och medelstora turistföretag,
c) regeringens mål att skapa möjligheter till ökad utländsk turism i Sverige,
d) regeringens instruktion avseende finansiering av ett boknings- och ekonomisystem samt
e) regeringens mål att detta skall ha förutsättningar för en bred anslutning bland branschens små och medelstora företag.

Vi har tidigare yrkat att regeringen på lämpligt sett ser till att Turistrådet genomför projektet i enlighet med regleringsbrevet. Av Turistrådets remiss 1996-10-07 och måndagens överläggningar, förstår vi nu att detta kanske inte så lätt låter sig göras och att frågan heller inte är så lätt att handlägga inom ramen för departementets egna resurser.

Vi vill därför till tidigare yrkande lägga förslaget att regeringen instruerar Riksrevisionsverket att tillsätta en eller flera sakkunniga granskningmän, samt informerar Riksdagens Revisorer om detta.

Våra överväganden:
Det är vår grundläggande uppfattning att de funktionskrav Turistrådet tidigare presenterat för regeringen måste uppfyllas fullt ut för att riksdagens och regeringens mål skall kunna uppnås.

Informationssystemet
Det informationssystem som skisserats i en projektbeskrivning och som presenterades i måndags är i själva verket ett kommunikationssystem, där man tänkt sig knyta ihop en mångfald regionala webservrar med vidhörande databaser till en s k virtuell databas, vilken för omvärlden uppfattas som en enda sammanhållen databas med enhetliga metoder för att sökning och presentation av informationen.

Som bekräftat vid måndagens möte existerar dessa regionala webservrar inte idag. Detta beror på att behovet sedan 1990 täcks av Telias dotterbolag Swedline med en central och (numera) kommersiellt finansierad lösning. Däremot har de av Turistdelegationen och Turistrådet fastlagda strategierna skapat stort intresse bland turistorganisationerna för att upprätta sådana. Orsaken torde vara dels att man eftersträvar en förstärkning av den egna rollen och en utökning av arbetsuppgifterna, dels tror sig se möjligheter att skapa intäkter, genom försäljning av förädlad information som man samlat in och därmed "äger".

Vi har tidigare påpekat att det på detta område kommer att uppstå konkurrens mellan tre olika statliga verksamheter - Turistrådet i samverkan med turistorganisationerna, Telia Swedline och Posten, som f.n. studerar ett engagemang på området.

Turismens små och medelstora företag berörs av detta endast i den mån de träffar avtal med en eller flera regionala turistorganisationer avseende elektronisk annonsplats och/eller förmedling av sina tjänster. Här är det värt att notera att åtskilliga lokala och regionala turistorganisationer bedriver näringsverksamhet i sådana former att de konkurrerar med bl a stuguthyrare, resebyråer och paketresearrangörer av olika slag, d.v.s. samma företag som de antas hjälpa ut på marknaden. Förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete får därmed anses vara exceptionellt usla och sådant existerar heller knappast idag.

Inriktningen av arbetet innebär att det i första hand är andra än företag som får nytta av utvecklingsarbetet och projektet strider därmed mot riksdagens beslut. Det är uppenbart att anslagsmedlen här omdirigerats till den offentliga sektorn, framförallt kommunerna.

Bokningssystemet
Vi har i den analys som 96-11-20 tillställdes regeringen konstaterat att mindre än hälften av de funktionskrav Turistrådet insänt till regeringen för beredningsarbetet, avses att uppfyllas av Destination Stockholm. Detta förnekades inte vid måndagens möte, däremot antyddes att detta skulle sakna betydelse.

Så är emellertid inte fallet. Bortfallet av funktioner framkallar ett bortfall av hela branscher, som helt enkelt inte kan utnyttja systemet för sin verksamhet. Bland dessa branscher kan man notera hotell, stugbyar, campingplatser, vandrarhem och sådana transportföretag som behöver inchecknings- och/eller kassarutiner. Marknadsunderlaget utgörs i praktiken av ca 8% av företagen. Till detta kommer ett okänt antal små aktivitetsföretag, vilka i måndags presenterades under samlings-namnet "Kalles Kanotuthyrning". Dessa var dock inte medräknade i bilagan till vår skrivelse 96-11-20 och vår analys står sig därför.

Det är också värt att notera att Destination Stockholm är ett huvudsakligen offentligägt företag och att dess kunder - som utgör basen för utvecklingsarbetet - till två tredjedelar också är kommunala verksamheter.

Även bokningssystemets inriktning strider mot riksdagens beslut och omständigheterna i övrigt omöjliggör regeringens mål om bred anslutning bland turismens företag, vilket bl a innebär att framtida underhålls och utvecklingskostnader måste slås ut på ett ganska litet antal företag. Detta bäddar för höga kostnader och därmed låg anslutningsgrad. Utan bred uppslutning omintetgörs målet att skapa möjligheter till ökad utländsk turism.

Turistrådet hävdar uppenbarligen att växelfunktionerna i det nya Bokser-systemet skall utgöra fullgod ersättning för bortfallet av funktioner i själva bokningsprogrammet. Här bör noteras att kostnaden för de anpassningar och de kommunikationsfaciliteter som behövs är sådan att endast systemleverantörer med stor kundbas kan slå ut dem på sina kunder och att endast de största av kunderna kan motivera kostnaden. Mindre företag stängs effektivt ute genom denna inriktning av projektet. Detta strider mot såväl riksdagens som regeringens beslut.

Av det material som presenterats under förra året framgår att man tänkt sig knyta ihop den s.k. Sverigeväxeln med alla större resebyrånät i världen. SMART, START, Sabre, Amadaus och Galileo har nämnts i skrift. Detta kommer att dra mycket stora resurser - flera miljoner kronor - och därutöver betydande löpande kostnader. Detta i ett läge när en redan inledd strukturomvandling av resebyråbranschen kommer att i grunden förändra distributionsflödena för turismen globalt. Det är inte omöjligt, rentav troligt, att det enda kommunikationsväg som behövs om bara ett par år är Internet - en för den svenska turismens småföretagare mycket lycklig utveckling.

Ekonomisystemet
Bortfallet av ett integrerat ekonomisystem - som hör till Turistrådets funktionskrav och ingår i regeringens instruktion, men som man alltså inte avser att utveckla eller tillföra - innebär att regeringens krav på ökad effektivitet i företagen inte kan uppnås. Till detta bidrar även bortfallet av flera andra av Turistrådets funktionskrav.

Vid mötet i måndags, tolkade departementsrådet Engelbrecht mina ord så att Turistrådets projekt kanske ändå är en grund att bygga vidare på. För att så skall vara fallet erfordras dock dels en helt annan ägarstruktur i Projekt Nya Bokser än den som presenterats, dels en annan inriktning av informationssystemet. Om de ledande aktörerna inom den turistiska dataservicen inte också har det avgörande inflytandet över projektet - inom ramen för riksdagens beslut och regeringens direktiv - så kommer vi dessvärre oundvikligen att få se en upprepning av utvecklingen för det gamla Bokser-systemet.

Det dåvarande Turistrådets målsättning var lika hög som det nuvarandes, men den starka inriktningen på den offentliga sektorn gjorde att systemet idag - efter 14 års kontinuerlig drift - fortfarande bara har 30 användare av de 3.919 företag som administrerar sin verksamhet genom för-handsbokning.

Alltför tidig låsning vid viss handlingslinje
Vi vill också fästa regeringens uppmärksamhet på flera omständigheter, som indikerar att under-handslöften om bidrag ur anslagsmedlen givits till en eller flera parter på ett mycket tidigt stadium och att man därefter sökt skyla över detta faktum. Turistrådet låste sig med detta vid en handlingslinje som strider mot fattade beslut.

Sålunda omnämns redan den 14 februari 1996 ett dittills okänt "Bokser-konsortium" i Turistrådets inbjudan till en idé-pristävling. Av den information som lämnades i måndags framgår att detta konsortium tycks bestå av Destination Stockholm, Göteborg & Co samt Turistrådet självt. En bolagsbildning kring "Projekt Nya Bokser" med dessa parter som aktieägare sägs vara nära förestående.

Deltagarna i idépristävlingen instruerades under mars 1996 muntligt av företrädare för Turistrådet att bortse från de funktionskrav som bifogats tävlingshandlingarna och koncentrera sig på informationsdelen. Detta kastar en skugga över den idépristävlan som genomfördes våren 1996.

Vid Turistrådets presskonferens den 27 juni 1996, dementerades offentligt ryktena om att Turistrådets IT-anslag skulle gå till ombyggnaden av Bokser-systemet. Dementin avgavs av Destination Stockholms vd Lena Wennerstein som svar på en fråga riktad till Turistrådets vd Anders Wallgren. Detta skedde i närvaro av bl a ordföranden Stig Larsson som heller inte hade något att invända.

Slutligen har Anders Wallgren i en skrivelse till regeringen 1996-10-07 gjort gällande att "Systemen innehåller samtliga funktioner som finns beskrivna i Turistrådets kravspecifikation". Som vi tidigare påpekat och vilket bekräftades vid måndagens överläggningar, är detta påstående inte sant. Det saknas planer att förverkliga ett betydande antal av de funktionskrav som uppställts och till stort förfång för riksdagens och regeringens intentioner.

Detta är i sig så anmärkningsvärt att frågan uppstår om Turistrådet blivit vilselett och om ett sådant eventuellt vilseledande i så fall skett uppsåtligt och i vinningssyfte till nackdel för Turistrådet och för staten. Även denna aspekt bör granskas av Riksrevisionsverket.

Partsinflytandet över Turistdelegationens handlingsprogram.
Vi vill också fästa regeringens uppmärksamhet på att personer som företrätt ekonomiska intressen i IT-projektet har kunnat utöva starkt inflytande på såväl som handläggningen av ärendet i T-ristrådets styrelse som på framtagningen av IT-strategier till Turistdelegationens handlingsprogram och därmed även på utformningen av projektet.

IT-avsnittet i handlingsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp med företrädare för huvudsakligen offentligägda verksamheter. Bland de strategier man fört fram framhålls utan närmare motivering att "samordningen av existerande system är viktig" och att "fokus bör sättas på kommunikation och möjligheten att nå information i olika system". Vidare anges att "den lokala turistorganisationen får en viktig uppgift att upprätthålla kunskapen om det lokala turistutbudet och också hålla detta material tillgängligt på ett sådant sätt att det kan länkas till andra områden, regioner eller tematiskt sammanhållna nätverk." Av Enators presentation i måndags framgår att man arbetar i enlighet med detta.

Dessa strategier är emellertid långt ifrån självklara, andra hade kunnat formuleras, men de är förmånliga för dem som äger existerande system och för dem som eftersträvar utökade arbetsuppgifter för turistorganisationerna, samt oförmånliga för bl a de företag som använder föråldrade eller funktionsfattiga system och för dem som organiserat inhämtning och distribution av turistinformation på annat sätt än genom drift av turistorganisationer.

När det gäller datasystem för lokal och regional turistinformation finns, såvitt känt, endast en enda programvara kommersiellt tillgänglig i Sverige i dag, nämligen Event-systemet som marknadsförs av Enator på uppdrag av den kommunala stiftelsen Stockholm Information Service, som även är moderbolag till Bokser-systemets ägare Destination Stockholm AB.

Tre av koncernens anställda - inkl. de bägge ansvariga för Event resp. Bokser-systemen - har ingått bland de nio ledamöterna i Turistdelegationens arbetsgrupp för IT-frågor, varav en belagt ordförandeposten. Inga andra leverantörer av system och kommunikationstjänster har varit företrädda i arbetsgruppen, varken branschledande Fidelio Nordic AB, som enligt egen uppgift betjänar 475 turistföretag eller Telias Swedline - det enda existerande rikstäckande systemet för information om sevärdheter och evenemang i Sverige. Fidelio's betydelse för IT-utvecklingen inom svensk turism kan jämföras med Bokser, som uppger sig ha 30 kunder av vilka 20 är kommuner eller kommunala bolag.

Delikatessjäv vid Turistrådets handläggning
Som framgått av uppgifter från Anders Wallgren i måndags har samtliga ordinarie styrelseledam-ter i Turistrådet deltagit i beslutet om ett avtal med Destination Stockholm avseende 5 mkr i kontantbidrag till Projekt Nya Bokser, samt utvecklandet av den produktdatabank och de växelfunktioner som systemet behöver, vilket han uppgivit medför en besparing på ytterligare 5 mkr för Projekt Nya Bokser.

Det bör noteras att delikatessjäv torde ha förelegat för ordföranden Stig Larsson pga att SJ är aktieägare i Destination Stockholm och företrädda i styrelsen, för ledamoten Roland Nilsson, vd i Scandic Hotels av samma skäl samt för ledamoten Claes Bjerkne, vd för Göteborg & Co som deltar i Projekt Nya Bokser med 5 mkr. Såväl SJ som Scandic Hotels deltar i den stora nyemission som genomförts i Destination Stockholm AB för att finansiera deras insats på 5 mkr i Projekt Nya Bokser.

Det bör också noteras att verkställande direktören för Destination Stockholms moderbolag - Stiftelsen Stockholm Informaton Service - Göran Långsved och Claes Bjerkne är ordförande resp ledamot i styrelsen för Föreningen Turism i Sverige, som bl a har till uppgift att främja turistorganisationernas intressen.

Sammantaget skapar detta bilden av en mycket liten krets personer, som i kraft av nära kontakter och strategiska positioner, lyckats dirigera merparten av IT-anslaget till sina arbetsgivare och dem närstående intressen inom den offentliga sektorn.

Med vänliga hälsningar
Jan Rencke
Ordf.

Stockholm 1996-11-20

Näringsdepartementet
103 33 Stockholm

Betr: Kompletterande upplysningar till dnr N96/2496

Med anledning av upplysningar som offentliggjorts i dagarna, vill vi med detta komplettera den information vi översände i rubr. ärende 1996-10-29.

Turistrådet uppger i sin skrivelse 1996-10-07 sista avsnittet bl a:
a) Systemen innehåller samtliga funktioner som finns beskrivna i TuristRådets kravspecifikation (…).

Detta påstående saknar sanningshalt. 92 procent av de svenska turistföretagen kan på grund av bristande funktionalitet över huvud taget inte använda systemet för sin bokningsadministrativa verksamhet. Detta framgår av bifogade dokumentation från Destination Stockholm AB avseende Projekt Nya Bokser, muntliga uppgifter från projektledningen, en granskning av den prototyp som demonstrerats på Scandinavian Travel Market samt en genomgång av Turistrådets nyligen publicerade presentation av IT-projektet.

I bilaga A återfinns en lista över de 63 funktioner som ingick i Turistrådets specifikation. De 23 funktioner som också ingår i "Projekt Nya Bokser" har prickats för tillsammans med 2 där kraven uppfylls delvis och 8 där osäkerhet råder. De funktioner som inte ingår är sådana som erfordras för att systemet skall kunna användas i producentföretag inom framförallt logi och persontransport-sektorerna. Frånvaron av dessa funktioner innebär att endast arrangörs- och förmedlingsföretag kan använda systemet för sin verksamhet. Det framgår också tydligt av den skriftliga dokumentationen att det är dessa som utgör målgruppen.

I bilaga B visas en sammanställning över det uppskattade antalet företag i olika branscher, vilka administrerar sin verksamhet genom förhandsbokning av något slag. Dessa företag kan sägas utgöra marknaden för det informations-, boknings- och ekonomisystem som regeringen instruerat Turistrådet att finansiera. Antalet bedöms vara 3.919 fördelat på 940 distributionsföretag och 2.979 producentföretag. I förteckningen ingår inte aktivitetsföretag av mer udda slag, endast sådana som tillhör definierade branscher eller delbranscher. Detta implicerar inte att frågan är ointressant för dem, endast att data om dessa företag saknats.

Hela producentsektorn - ¾ av alla företag - faller bort genom att det nya Bokser-systemet inte avses innehålla sådana funktioner som inchecknings- och kassarutiner, bokning av lokaler och uthyrningsobjekt m.m. Eftersom de 600 rese- och turistbyråer, som inte bedriver egen arrangörsverksamhet, inte har behov av egna databaser med bokningsbara produkter - endast tillgång till andras - återstår 320 arrangörs- och förmedlingsföretag som marknadsunderlag. Detta motsvarar 8 procent av det totala antalet företag. Turistbyråer faller bort även av den anledningen att två av de produktgrupper som Turistrådet specificerat och som var tänkta speciellt för dem, saknas i Nya Bokser.

Regeringens mål om bred användning bland branschens små och medelstora företag är med detta omöjligt att uppnå. Detta innebär även att möjligheterna till ökad utländsk turism beskärs i motsvarande mån.

När det gäller huvudsyftet om ökad effektivitet i företagen är det värt att notera, att Projekt Nya Bokser inte avser att uppfylla Turistrådets krav på helautomatisk integration mellan in- och utbetalningsrutiner och de reskontrasystem, vilka jämte ett redovisningsprogram specificerats av Turistrådet. Detta torde vara den i särklass mest effektivitetshöjande egenskap som över huvud taget kan specificeras. Bokser uppfyller heller inte Turistrådets krav på stöd åt all verksamhet inom företagen, alltså inte enbart den bokningsadministrativa verksamheten. Ett frågetecken måste därför sättas i fråga om ökad effektivitet, även för de 8 procent av företagen som faktiskt kan dra nytta av systemet.

Genomgången av beskrivningen av Turistrådets eget IT-projekt visar att Nya Bokser är den plattform på vilken bokningsfunktionerna vilar. De produkter som utannonseras i produktdatabasen skall kunna bokas i Nya Bokser, under förutsättning att annonsören träffar avtal om detta. Produktdelen av Turistrådets Informationsbank framstår därmed egentligen som en integrerad del av Nya Bokser och Turistrådet har ju också uppgivit att ägarna därmed spar 5 mkr, utöver de 5 mkr man erhåller i direkt stöd.

Eftersom produktdatabasen varken innebär något nytt eller några egentliga fördelar för företagen, utöver vad som redan kan upphandlas billigt hos Telia, Posten och andra Internet-leverantörer, så uppstår frågan om inte Turistrådets egentliga satsning i Bokserprojektet bör anses vara 10 mkr, snarare än enbart kontantdelen 5 mkr. Bokser kan nämligen inte undvara en produktdatabas, vilket däremot Turistrådet lätt kan göra. Något efterfrågetryck bland turistföretagen avseende en ytterligare leverantör av elektroniska annonsplatser föreligger inte. (Däremot är turistorganisationerna intresserade av ett gemensamt informationssystem.)

Resterande del av Informationsbanken motsvarar Telia Swedline's TiPS-system och det bör noteras att även Posten sedan en tid studerar möjligheterna för ett engagemang inom distribution av turist- och relaterad information och - liksom Telia - även i form av växelfunktioner för existerande bokningssystem. Det finns därmed möjlighet att tre olika statliga aktörer inom kort kommer att konkurrera med varandra på samma marknad och med fullständig överlappning i fråga om de tjänster som erbjuds.

Den i förhållande till Turistrådets kravspecifikation låga funktionaliteten hos Nya Bokser gör att produktdelen av Turistrådets Informationsbank vilar på lösan sand, eftersom endast arrangörsföretag kan använda systemet för sin egen verksamhet. För de producentföretag som både önskar annonsera sina produkter i Informationsbanken och göra dem bokningsbara via Bokser, blir Bokser ett tillkommande separat system vid sidan av företagets ev. befintliga system, som man alltså inte kan avvara. Kostnaden för den programmering som krävs för att integrera befintliga system med Bokser, torde bli sådan att företagen väljer billigare lösningar från andra leverantörer.

Allt detta stärker bilden att Turistrådets starka betoning av informationsystemet, på bekostnad av boknings- och ekonomisystemet, innebär en misshushållning med de medel regeringen anvisat och till förfång för näringens småföretagare. Den utformning Turistrådet valt att ge projektet innebär därmed höjda i stället för sänkta kostnader för 92 procent av turistföretagen.

Med vänliga hälsningar

Jan Rencke
Ordf.

Bilagor:
A. Jämförelse mellan Turistrådets funktionskrav och Nya Bokser
B. Uppskattning av marknaden för bokningsadministrativa system
C. Projekt Nya Bokser - Informationsblad 96-1 t.o.m. 5
D. Turistrådets IT-projekt - November 1996

Stockholm 96-10-29

Närings och Handelsdepartementet
103 33 Stockholm

Till regeringen

Betr: Kompletterande upplysningar till Dnr N96/2496/F.

I anslutning till rubr. ärende vill vi med anledning av Turistrådets remiss tillfoga följande kommentarer och sakupplysningar.

Turistrådet uppger att man skulle behövt en utvecklingsbudget på 40 Mkr för att utveckla ett boknings- och ekonomisystem enligt de uppställda funktionskraven samt ett informationssystem med integration till detta.

Vi vill till detta foga upplysningen att ett av landets största konsultföretag tidigare bedömt utvecklingskostnaderna för boknings- och ekonomidelen till ca 10 Mkr om utvecklingen förläggs till någon av Norrlands inlandskommuner, vilket var aktuellt för deras del (proportionellt högre vid utveckling utanför stödområdena).

Specifikationen för informationsdelen har tillkommit som ett resultat av den idétävling Turistrådet utlyst i detta avsnitt och är mycket ambitiös, med höga utvecklingskostnader som oundviklig följd. Informationssystemet saknar i stort sett värde för småföretagen som lätt kan sprida information om sina produkter globalt via Internet och till en försumbar kostnad. Ett Internet-abonnemang med möjlighet att publicera 500 sidor information och ta emot bokningar per e-post kostar f.n. 215 kr/månad, i praktiken oavsett i vilken utsträckning informationen efterfrågas.

Det kan i sammanhanget vara värt att notera att det informationssystem som på det gamla Turistrådets tillskyndan 1981-82 kom att ingå i det ursprungliga Bokser-systemet, aldrig användes av mer än en användare vilken dock drog sig ur när användningen kostnadsbelades. Då liksom nu var informationssystemet en produkt av visioner hos de statliga tjänstemännen, inte av önskemål från företagen.

Turistrådet avser, såvitt går att bedöma av deras skriftliga uppgifter, att använda resterande anslag för informationsdelen, d.v.s. 15 mkr. Här bör observeras att man avser att nyutveckla på ett område där staten redan äger ett högklassigt system genom Telias dotterbolag Swedline. Dess turist-informationssystem TiPS har utvecklats med hjälp av statliga medel, först via gamla Turistrådets löpande anslag och därefter ur dess avvecklingsanslag. TiPS innehåller uppgifter om 15.000 sevärdheter och evenemang, är i full drift sedan flera år och är numera även åtkomligt via Internet.

På vidareutvecklingen och kommersialiseringen av detta system satsas just nu stora resurser. Konkurrensen väntas bli så hård, att det på intet sätt kan anses givet vem av de bägge aktörerna - Telia eller Turistrådet - som i framtiden kommer att sörja för informationstjänster av detta slag inom den svenska turistnäringen.

Turistrådet har m.a.o. själv valt den väg som man nu uppger framkallat alltför höga utvecklingskostnader och försätter sig därutöver i en konkurrenssituation på marknaden som man kan få mycket svårt att bemästra.

I detta sammanhang vill vi också påminna om regeringens krav att näringen skall stå för hälften av de totala kostnaderna, vilket Turistrådet tycks bortse från. Vidare vill vi erinra om att det dåvarande Sveriges Turistråd 1981-82 finansierade sitt uppdrag från regeringen (att utveckla Bokser-systemet) enbart med vanliga banklån. Möjligheten att komplettera regeringens anslag med lån - om det ens behövs - verkar inte ha uppmärksammats av Turistrådet.

När det gäller utvecklingen av ett nytt Bokser-system lämnas inget stöd i skrivelsen för påståendet om ett kalkylerat finansieringsbehov på 30 mkr, heller inte för det minst sagt säregna påståendet att man skulle kunna spara 5 mkr genom att få tillgång till produktdatabasen i Turistrådets informationssystem. Dessa uppgifter ger intryck av att ha skapats för att motivera ett redan fattat beslut.

Inga specifikationer har offentliggjorts avseende vad DSAB faktiskt avser att göra, inte ens för deras egna kunder. Det går därför inte att på objektiva kriterier avgöra om man verkligen avser att utveckla funktioner för andra branscher än de förmedlings- och arrangörsföretag som man f.n. betjänar och på det sätt som förutsågs i Turistrådets funktionskrav.

Däremot uppger Turistrådet att så skulle vara fallet och talar om "en funktionell bredd i systemens innehåll med en tydlighet i målgruppens önskemål", dock utan att ange vilken denna målgrupp är eller vilka önskemål den framfört. Man nämner också "fördelaktig prissättning" utan att ange om, och i så fall hur, man försäkrat sig om detta. Detta är betänkligt, eftersom regeringen angivit att systemet skall ha förutsättningar för en bred anslutning.

Turistrådets uppgifter att DSAB i praktiken varit tvungen att ersätta sitt nu ålderstigna "dyra och tunga" stordatorbaserade system med modern teknik till låga driftskostnader har varit känt under flera år. Vi vill i det sammanhanget peka på att systemets nuvarande funktionalitet utgör en liten delmängd av Turistrådets omfattande funktionskrav. Att nyutveckla på den nivån kan därför definitionsmässigt inte dra kostnader för boknings- och ekonomidelen i nivå med dem Turistrådet beräknat (40-15=25 mkr), eller de 30 mkr DSAB uppgivit.

Detta innebär att DSAB - om Turistrådets uppgifter om den planerade funktionella bredden verkligen stämmer - skulle avse att uppfylla Turistrådets funktionskrav med hjälp av endast 5 av de 20 mkr staten anslagit. Förutsättningarna för en låg prisnivå, vilket i sin tur är en nödvändig förutsättning för att regeringens mål skall kunna uppnås, är därmed inte mycket bättre i detta projekt än i vilket kommersiellt finansierat projekt som helst. Användarna kommer att få bära 80 procent av kostnaderna för en investering på 25 mkr och därutöver hela kostnaden för sin egen utrustning, service, utbildning, support, externa programvarulicenser, kommunikationskostnader mm. I praktiken innebär detta en bra bit över 90 procent av totalkostnaderna.

Om Turistrådet uppgifter om den funktionella bredden är felaktig, så att denna inte motsvarar Turistrådets funktionskrav fullt ut, minskas i motsvarande mån marknadsunderlaget för DSAB:s nya system pga av bristande funktionalitet.

Regeringens mål om bred anslutning bland branschens små och medelstora företag går i vilket som helst av dessa fall inte att nå och slutsatserna i vår tidigare skrivelse står sig därför, liksom vårt yrkande.

FÖRST, Föreningen Sverigeturism

Jan Rencke
Ordf.

TuristRådet

REMISSYTTRANDE AVSEENDE REMISS N96/Z496 19 SEPT 1996

Bakgrund

Utgångspunkten i TuuristRådets IT-projekt är Näringsdepartementets regleringsbrev där målet är att främja teknikutvecklingen inom främst mindre turistföretag i huvudsyfte att öka företagens effektivitet och skapa möjligheter till ökad utländsk turism i Sverige.

För att åstadkomma önskvärt resultat, krävs nyutveckling av ett rikstäckande och högkvalitativt boknings- och ekonomisystem, med ett innehåll i nivå med TuristRådets kravspecifikation, samt ett informationssystem, med integration till berörda bokningssystem, erfordras en utvecklingsbudget på 40 MKr. Till detta kommer användarnas hårdvarukostnad och licensavgifter.

TuristRådet kunde med sitt anslag bara finansiera hälften av detta, vilket skapade en valsituation. Antingen utvecklar man ett starkt reducerat boknings- och ekonomisvstem för småföretag för 20 MKr, alternativt väl utbyggt informationssystem som passar samtliga turistföretag, eller helst finner en finansiering för de resterande 20 MKr och kan därigenom åstadkomma ett rikstäckande högkvalitativt boknings-, ekonomi- och informationssystem.

Tid tidpunkten kände vi väl till att DSAB stod i begrepp att ersätta sitt gamla Bokser med ett nytt. Ett nytt system, byggt på modern teknik som ger låga driftkostnader, kommer att ersätta ett dyrt och tungt system som inte kan överleva skiftet till år 2000.

Vi blev uppvaktade av representanter för Bokser med syftet att TuristRådet skulle investera i utvecklingen av ett nytt Bokser. Vi avstod detta och utgick ifrån att kundernas krav på DSAB angående Boksers framtid kommer att bli så starka att ägarna måste ta sitt ansvar och själva svara för finansieringen.

Enator kom att bli vinnare av tävlingen, inte nya Bokser, vilket gjorde att DSAB förstod att ägarna måste finansiera utvecklingen själva. Boksers kalkyl pekade på ett behov av 30 MKr. Ägarna och övriga finansiärer kunde garantera 20 MKr.

På en väsentlig punkt överlappar Bokser och TuristRådets informationssystem, nämligen i produktdatabasen. Om Bokser får tillgång till TuristRådets system kan man spara ca 5 MKr

I detta läge där DSAB:s ägare och finansiärer hade nått sin gräns för vad man var beredd att investera i ett nytt Bokser, saknas 5 MKr. I det läget agerar TuristRådet, i enlighet med sin strategi för support till boknings och distributionsföretag, genom att, med IT-medel eller med andra medel, garantera DSAB 5 MKr och därmed säkerställa utvecklingen av boknings, informations-och ekonomisystem som mycket väl svarar mot kraven i regeringens regleringsbrev.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi hade aldrig kommit i det läget att säkra en nyutveckling av Bokser, integrera oss med övriga bokningssystem och dessutom utveckla ett informationssystem och anskaffa backofficesystem, om vi inte agerat som beskrivits. Funktionellt, prestandamässigt och prismässigt har denna lösning långt överskridit vår förhoppning.

De frågor vi erhållit i remiss N96/2496 vill vi besvara på följande sätt:

a) Systemen innehåller samtliga funktioner som finns beskrivna TuristRådets kravspecifikation, till vilken FÖRST bidragit i hög grad, vilka är direkt riktade till små och medelstora företag. För att ytterligare stärka små och medelstora företag skall utformning och vald teknik bidra till att bokningskostnaden blir väsentligt lägre än i dagens svstem.

b) Genom att uppfylla kraven i vår kravspeciflkation menar vi att huvudsyftet att öka effektiviteten i företagen uppnås.

c )Systemen är utformade för att öka effektiviteten och lönsamheten i de egna bolagen. Detta genom en fördelaktig prissättning och en funktionell bredd i systemens innehåll med en tydlighet i målgruppens önskemål.

d) Genom kopplingen till de stora distributörerna (Amadeus, Sabre, SMART, SMART, Internet, Interaktiv TV etc) menar vi att vill stället skapar unikt stora möjligheter för ökad utländsk turism i Sverige.

Stockholm 19961007

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Anders Wallgren

Stockholm 96-08-14

Till regeringen

Ärendet i korthet

Regeringen har i regleringsbrev 1996-03-07 9 (N95/2774, N96/297, N96/342) och med hänvisning till Prop 1996/96:94, bet. 1995/96:NU13 och rskr. 1995/96:136 uppdragit åt Kammarkollegiet att utbetala 20 000 000 kr efter rekvisition i förskott av Sveriges Rese och Turistråd AB samt därvid bland annat angivit att:

"Medlen skall användas främst för att utveckla och anpassa informationsteknik för små och medelstora turistföretag samt för rådgivning till dessa företag i samband med introduktion och användning av de nya hjälpmedlen. Ett huvudsyfte bör vara att öka företagens effektivitet och skapa möjligheter till ökad utländsk turism i Sverige.

Bland åtgärderna skall ingå att finansiera ett projekt som syftar till att utveckla ett informations-, boknings- och ekonomisystem som kan få bred användning bland branschens små och medelstora företag."

Några ändringar i detta regleringsbrev har inte meddelats.

Turistrådet har vid en presskonferens 1996-06-27 meddelat att man inte kommer att utveckla något boknings- och ekonomisystem, endast ett informationssystem med tillhörande dataväxel till vilken befintliga bokningssystem skall kunna anslutas.

Den nya inriktning som projektet därmed givits innebär enligt vår mening att det
a) inte längre syftar till stöd åt småföretag
b)inte förmår att uppfylla huvudsyftet ökad effektivitet i företagen
c)saknar förutsättningar att få en bred användning bland turismens små och medelstora företag och att det därmed även
d)saknar förutsättningar att skapa möjligheter till ökad utländsk turism i Sverige

Vi önskar med denna skrivelse fästa regeringens uppmärksamhet på dessa omständigheter samt anhåller att regeringen på lämpligt sätt förmår Turistrådet att i samtliga delar genomföra det projekt för vilket medlen anvisats.

Bakgrund och kompletterande upplysningar

FÖRST, Föreningen Sverigeturism är branschorganisation för inrikes arrangörs-, stuguthyrnings- och förmedlingsföretag av olika slag. Flera av dessa bedriver även turistbyråverksamhet på kommunal entreprenad. De flesta medlemmar administrerar sin verksamhet med hjälp av olika automatiska boknings- och ekonomisystem och frågor runt informationsteknik tillhör därför föreningens prioriterade verksamhetsområden. Turistrådets förstudie för IT-projektet är till största delen baserat på en förstudie som tagits fram inom FÖRST och som överläts till Next Stop Sweden i december 1995.

De branscher som traditionellt brukar räknas till turistnäringen bestod 1992 av 8.300 företag. 80 procent av dessa är s k mikroföretag med färre än tio anställda. (NUTEK 1993).

Ca. 3.600 av företagen bedöms administrera sin verksamhet genom förhandsbokning i någon form, i större eller mindre utsträckning och inte nödvändigtvis med hjälp av IT. Dessa fördelar sig med 2.800 på producentledet (transport- och logiföretag m.fl.) och 800 på distributionsledet (arrangörer/grossister, återförsäljare och förmedlare/mäklare).

Till detta kommer den insamling och distribution av information om sevärdheter, evenemang och aktiviteter mm som bedrivs lokalt av landets ca. 400 turistbyråer. Distributionen sker huvudsakligen lokalt via de egna informationsställena, muntligt eller via trycksaker. Rikstäckande distribution tillhandahålls sedan några år genom Swedline AB, ett dotterbolag till Telia InfoMedia. Verksamheten har sin upprinnelse i det gamla Sveriges Turistråd och har sedan dess nedläggning bedrivits med Mitthögskolan i Östersund som ägare, från vilket bolaget såldes medio 1995. Databasen är sedan försommaren 1996 fritt sökbar via Internet och innehåller ca 20.000 evenemang och sevärdheter. Telias avsikt torde vara att annonsfinansiera verksamheten.

Som administrativ hjälp för företagens bokningsadministrativa verksamhet finns på marknaden en svåröverskådlig flora av datoriserade boknings- och ekonomisystem, de flesta med sina rötter i tidigt 1980-tal. Endast ett litet fåtal har rent tekniskt möjlighet att ansluta sig till de internationella resebyråsystemen, ännu färre har ekonomisk möjlighet på grund av det för resp. system ringa antal användare på vilka kostnaderna skall slås ut. Detsamma torde vara fallet för anslutning till Internet, vilket gör att databranschen på detta område har en för turistföretagen olycklig struktur.

De flesta av dessa system kommer vid sekelskiftet att ha nått slutet av sin ekonomiska livslängd. De för var och en smala användarbaserna har gjort det ekonomiska underlaget bräckligt, vilket försvårat/förhindrat vidareutveckling i takt med den tekniska utvecklingen. Detta har bäddat för höga driftskostnader och låg innovationsgrad, vilket i sin tur verkat hämmande på de små och medelstora företagens utveckling.

Riksdagens beslut att ställa medel till förfogande för nyutveckling av bl.a. ett boknings- och ekonomisystem har därför varit hett efterlängtad och tagits mycket väl emot av företagen.

Sveriges Rese- och Turistråd utlyste i början av året en idépristävlan inom IT-branschen avseende ett nytt informations-, boknings- och ekonomisystem. Till denna inbjöds sex företag att inkomma med förslag. Till inbjudan fogades ett 20-sidigt utdrag ur Turistrådets förstudie, av vilket 15 sidor utgjorde en specifikation avseende kraven på funktionalitet för boknings- och ekonomidelen.

De tävlande har kort därefter muntligt instruerats att bortse från boknings- och ekonomifunktionerna och koncentrera sig på informationsdelen.

Det vinnande förslaget presenterades vid en presskonferens den 27 juni och innehåller ingen funktionalitet avseende boknings- och ekonomiadministration inom små- och medelstora företag, endast sådan som syftar till att underlätta insamling och distribution av turistinformation. Turistrådets vd meddelade vid en presskonferens den 27 juni att "Man skall inte utveckla bokningssystem för deras egen skull".

Avsikten uppges istället vara att - i en senare fas - utveckla någon form av dataväxel som skall göra det möjligt att få kontakt med redan befintliga system från internationella nät. Som exempel på system vilka kan komma att anslutas via denna växel har endast anförts Bokser-systemet. Utveckling av denna typ av växelfunktioner är utomordentligt komplicerat och så dyrbart att i praktiken endast system med bred användarbas och goda finansiella resurser någonsin kan bli aktuella.

Boksersystemets ägare - researrangören DSAB Destination Stockholm AB - tillkännagav samma dag som Turistrådets presskonferens, att programmet skall skrivas om från grunden - ett projekt av ansenlig storlek med tanke på ägarens egna finansiella resurser.

Det tidsmässiga sambandet har givit upphov till ett i vida kretsar spritt rykte, att Turistrådet avser att överföra en större del av anslagsmedlen till DSAB, vars moderbolag - Stiftelsen Stockholm Information Service - är Turistrådets sannolikt viktigaste medfinansiär när det gäller internationell marknadsföring. Oavsett ryktets sanningshalt, är det oundvikligen så att den handlingslinje Turistrådet valt är exceptionellt förmånlig för DSAB, som tillförsäkras en dominerande ställning inom servicebyråmarknadens segment för arrangörssystem.

Det har i sammanhanget uppmärksammats att stiftelsen haft ett starkt inflytande över Turistdelegationens arbetsgrupp för IT-frågor, i vilken tre medarbetare deltagit (av nio ledamöter totalt) - en av dem som ordförande. Turistdelegationen har i det handlingsprogram som nyligen överlämnats till regeringen gjort sig till förespråkare för den handlingslinje Turistrådet nu uppger sig följa.

Den nya inriktningen av projektet innebär prioritering av utveckling av funktioner som i första hand stöder Turistrådets egen verksamhet samt verksamhet inom lokala och regionala turistorganisationer, d.v.s. insamling och distribution av information av mer allmänt slag. Det är känt att några turistorganisationer eftersträvat kontroll över informationssystemen och att man därför varit missnöjd med det kommersiellt verkande Swedline's starka ställning.

Informationssystem utan bokning och administrativa möjligheter har starkt begränsat värde för de kommersiellt verkande företagen. Inriktningen innebär att man i första hand tillgodoser önskemål från turismens offentliga sektor på bekostnad av dem, vars verksamhet riksdagen och regeringen önskat stimulera. Någon ökad effektivitet genom mer avancerad teknik ingår, enligt de uppgifter Turistrådet lämnat, inte längre i projektet eftersom företagen hänvisas till redan befintliga system med bristfällig funktionalitet - om än på sikt med förbättrade egenskaper i vad avser försäljning via utländska resebyråer. Intresset för det senare är dock mycket litet inom svensk turistnäring.

Detta gör att Turistrådets projekt i sin nya tappning saknar förutsättningar för att få en bred användning bland turismens små och medelstora företag. Bilden kommer även framgent att förbli splittrad och uppdelad på en mängd småsystem med ytterst smala användarbaser och därmed med otillräcklig ekonomi för att möta 2000-talets utmaningar.

Projektet saknar därmed också förutsättningar att skapa möjligheter för ökad utländsk turism i Sverige, vilket innebär att statsmakternas målsättning med anslaget inte kan infrias i någon del.

Vi kan inte nog understryka vikten av att projektet återförs till de mål regeringen uppsatt i sitt regleringsbrev och att de funktionalitetskrav som framställts i Turistrådets förstudie - som vi antar tillställts regeringen på ett tidigt stadium - uppfylls och anhåller därför om att åtgärder vidtas för att säkerställa detta.

Med vänliga hälsningar

Jan Rencke
Ordförande

Senaste Nytt Turistinformation Turistbyråer Stuguthyrare Arrangörer Tidtabeller mm
Sök på Internet FÖRST:s styrelse Vårt nyhetsbrev Varför FÖRST? Medlemsförmåner
Web-service Avgifter & priser Stadgar Verksamhetsberättelse Debatt
Politik & samhälle Massmedia Bli medlem! Kontakta oss Kontakta webmaster