Förutsättningar och strategier
för utveckling av svensk turism.

Detta är del 3 av det dokument presenterades den 8 februari 1996 som ett bidrag till Turistdelegationens Handlingsplan för utveckling av svensk turism. Det är koncentrerat till de områden där föreningen trott sig kunna tillföra något nytt eller annorlunda, snarare än ett försök att täcka hela fältet.

Innehåll

Tillbaka till: 1. Analys av turistpolitikens mål och näringens förutsättningar
Tillbaka till: 2. De övergripande frågeställningarna
3. Delmål och strategier
3.1. Turistnäringens struktur
3.2. Produktutveckling
3.3. Marknadsföring
3.3.1. Nationell profil
3.3.2. Tematisk regionsöverskridande marknadsföring
3.3.3. Rollfördelning
3.3.3.1. Statens roll
3.3.3.2. Lokala och regionala organisationers roll
3.3.4. Information
3.4. Marknadsinformation
3.5. Kompetensutveckling
3.5.1. Kompetensutveckling av redan yrkesverksamma
3.5.2. Metoder och kanaler för nyttiggörande av forskningsresultat
3.5.3. Forum för kunskaps- och erfarenhetsbutbyte mellan näringens aktörer
3.6. Distributionsfrågor och informationsteknologi
3.6.1. Distribution
3.6.2. Internet
3.6.3. Sveriges Rese- och Turistråds systemutveckling

3. Delmål och strategier

Av regeringens Turistpolitiska proposition framgår att en viktig strategi redan lagts fast, nämligen den att målen bör nås genom mer samverkan mellan turismens parter. Detta framgår också av uppdragen till arbetsgrupperna. Som framgått av avsnittet 1 är denna strategi inte invändningsfri. Argument har anförts för att den skulle kunna medföra omfattande skadeverkningar i de fall samverkan organiseras mellan konkurrerande företag. Detta har över huvud taget inte diskuterats i propositionen, som i detta hänseende därför ger ett oreflekterat intryck.

Som anförts i avsnitt 1.4 finns det bara en enda övergripande strategi som möjliggör förverkligandet de uppsatta turistpolitiska målen, nämligen en sysselsättningspolitiskt motiverad omläggning av den ekonomiska politiken, skattepolitiken och näringspolitiken i syfte att expandera hela den privata tjänstesektorn. Turistpolitikens måluppfyllelse blir då endast en biprodukt.

De delmål och strategier som diskuteras i det följande förmår inte att uppfylla de övergripande målen, endast lämna ett bidrag.

3.1 Turistnäringens struktur

Turistnäringens småskaliga struktur är i stor utsträckning ett resultat av den allmänna politik, som förts under en mycket lång följd av år och anförs ofta i debatten som ett betydande problem.

Småföretag måste leva med en del välkända nackdelar. Svårigheter med kapitalanskaffning, höga marknadsföringskostnader per såld enhet, svårigheter att ordna en rationell distribution av produkterna och underskott på erforderlig specialistkompetens inom företaget är exempel på detta. Å andra sidan har småföretag också betydande fördelar framför storföretag, korta snabba och informella beslutsvägar, hög innovationsbenägenhet, små eller inga interna samordningsproblem och högre produktivitet.

Marknadsföring och distribution är ofta särskilt besvärliga problem för företag inom turismen. Utvecklingen på IT-området pekar dock mot möjligheten, t.o.m. sannolikheten, för att mycket stora förändringar kan komma att äga rum i detta hänseende redan på kort sikt. Detta kommer att medföra stora positiva förändringar för småföretagen, som får sin konkurrenssituation gentemot storföretagen utjämnad.

Näringens småskaliga struktur kan i det läget visa sig vara en nationell tillgång av betydande storlek.

Delmålet för statens näringspolitik i detta avsnitt bör därför vara att bevara den småskaliga strukturen och förhindra utslagning av småföretag.

Strategin bör vara att

eliminera konkurrenssnedvridande etableringshinder,
förbättra riskkapitalförsörjningen,
sörja för förbättrat informationsflöde i vad avser turiststatistik (se nedan) och
underlätta kompetensutvecklingen för redan yrkesverksamma

Den nyligen beslutade satsningen på IT-teknik för turismens småföretagare kan väntas lämna ett verksamt bidrag till måluppfyllelsen, vilket analyseras närmare i avsnitt 3.6.3.

3.2 Produktutveckling

Vi har studerat uppdraget till arbetsgruppen för produktutveckling och noterar att detta tycks utgå från uppfattningen att den svenska turismen produktutveckling sker inom ramen för olika offentliga organ. Vi vill i det sammanhanget påpeka att sådana spelar en mycket liten roll när det gäller produktutveckling.

Vi noterar att uppdraget formulerats utan att orden "konsumenter" och "marknader" nämnts en enda gång och att syftet anges vara att "tydliggöra produkten som grund för utveckling av svensk turism". Detta innebär ett viktigt och synnerligen diskutabelt strategiskt ställningstagande från Turistdelegationens sida.

Det kan med fog hävdas - och har ofta diskuterats bland professionella marknadsförare - att den svenska turistnäringens traditionella och starka fokusering på produkterna utgör ett betydande problem i marknadsföringen av Sverige. Turistdelegationen gör näringen en björntjänst om man avser att förstärka tendensen, genom att så i denna rika mylla.

Den starka produktorienteringen måste ersättas av marknadsorientering, eftersom man annars kommer att skapa produkter som inte svarar mot marknadens önskemål. Tankemönstret "här är min produkt, var kan jag hitta en marknad" måste ersättas med "här finns en marknad, hur kan jag skapa en produkt för denna".

Detta är en långsam process, som uppstår allteftersom produkter möter marknaden och misslyckas. Överfört på företagsnivå kan det konstateras att den företagsekonomiska litteraturen vimlar av fallstudier där företag gått under genom att de varit produkt- snarare än marknadsorienterade. Motsatsen är mer ovanlig, även om exempel finns.

Resultatet av den utveckling som beskrivits under avsnitt 1 b) och de ekonomiska mekanismer som noterats i fotnot 1) har varit en kontinuerlig utveckling av produkter med ökat självbetjäningsinnehåll.<10> Sveriges sedan ett 20-tal år internationellt unikt höga kostnadsnivå för tjänsteproduktion, gör att den svenska turistnäringen antagligen är världsledande på detta område.

Marknadens enda incitament för att efterfråga produkter med högt självbetjäningsinnehåll är emellertid priset, inte kvaliteten eller andra produktegenskaper. Detta gör att en ledande roll för Sverige i detta hänseende är strategiskt farlig och tjänar till att sänka turistnäringens internationella konkurrenskraft samt minska landets attraktionskraft i relation till andra länder.

Statens mål för turismens produktutveckling bör vara rent arbetsmarknadspolitiskt och syfta till att öka andelen arbetsintensiva produkter - utgående från marknadens efterfrågan. Strategin blir då att tillhandahålla ekonomiska incitament för detta i form av en politikomläggning som egentligen syftar till att expandera tjänstesektorn.

3.3 Marknadsföring

3.3.1 Nationell profil

Vi har noterat uppdraget till arbetsgruppen och vill inledningsvis påpeka att en så stor och sammansatt turistisk "produkt" som ett helt land aldrig kan vara en och samma sak för alla olika marknadssegment. En nationell profil fyller därmed ingen funktion och är potentiellt rent av skadlig.

All marknadsföring måste utgå från marknaden, d.v.s. konsumenterna. Om ett stort norskt marknadssegment visar sig vara starkt intresserat av s.k. man made attractions (nöjesfält, djurparker etc.) så bör Sverige profileras som landet med de många nöjesparkerna gentemot detta segment. Om man i Tyskland identifierar ett stort segment konsumenter med starkt intresse för avskildhet och natur, bör man mot detta segment profilera Sverige som landet med de djupa skogarna. Exemplen kan mångfaldigas.

3.3.2 Tematiskt inriktad regionsöverskridande marknadsföring

Vi har svårt att se en roll för staten i utvecklingen av tematiskt inriktad regionsöverskridande marknadsföring, men vill ändå fästa uppmärksamheten på begreppet färdvägar med följande exempel:

Ett projekt med troligen stor bärkraft skulle kunna vara att försöka få bilturister som ankommer i Helsingborg och är på väg norrut att välja E22 framför E4. Hotell, motell, campingplatser, restauranger, sevärdheter, aktivitetsanläggningar, bensinstationer och köpmän längs sträckan, skulle ha mycket att vinna om ett sådant projekt lyckades.

Ur nationell synpunkt är en sådan omflyttning av turister naturligtvis fullständigt betydelselös, möjligen skulle det kunna bidra till uppfyllandet av regionalpolitiska mål.

3.3.3 Rollfördelning

3.3.3.1 Statens roll

Ifråga om rollfördelningen mellan olika aktörer vill vi understryka att statens roll bör vara att sprida kännedom om vårt land som resmål och profilera det gentemot olika marknadssegment. Staten bör hålla näringen noggrant informerad om detaljerna i denna verksamhet för att bereda företagen möjlighet att anpassa sina egna marknadsaktiviteter till denna allmänna verksamhet och därmed uppnå ömsesidigt förstärkande effekter för budskapen.

Sverige är härvidlag en marknad som alla andra och staten saknar inte anledning att sprida kännedom om Sverige som turistland även på denna marknad, på ett allmänt profilerande sätt och inte enbart inom ramen för regionalpolitiken.

Formerna för hur detta skall gå till och om näringen även skall beredas plats mot betalning i olika statliga reklamåtgärder är en fråga för Sveriges Rese- och Turistråd och avgörs bäst där. Det är med stort beklagande som vi noterat deras beslut att ställa in sommarkampanjen 1996, även om vi inser de pressande omständigheter som lett fram till detta. Vi befarar att det kan bli svårt för Sveriges Rese och Turistråd att komma tillbaka inom den inrikes marknadsföringen.

3.3.3.2 Regionala och lokala turistorganisationers roll

Av formuleringarna i instruktionerna till arbetsgrupperna och även i andra dokument från Turistdelegationen framskymtar synen att samverkan mellan företagen skall organiseras av lokala turistorganisationer som samordnas av regionala organisationer, vilka i sin tur samordnas på riksnivå.

Vi vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på Kommunförbundet enkätundersökning "Kommunerna och turismen 1994". Av denna framgår att endast 190 av de 236 svarande kommunerna och har en turistbudget och en eller flera turistbyråer - helårsöppna eller säsongsöppna. Ett rimligt antagande är att huvuddelen av bortfallet - 50 kommuner - varken har budget eller turistbyrå och att man därför inte utan vidare kan räkna in bortfallet som representativt för helheten, som Kommunförbundet gjort. Av de som har budget över huvud taget, lämnar var tionde inget bidrag alls till marknadsföring. Endast 60 procent har en eller flera heltidstjänster inom turismen.

Av detta framgår att närmare hälften av landets kommuner saknar möjligheter att ikläda sig en roll som lokal samordnare för näringen.

Av samma undersökning framgår vidare att länsturistnämnderna är kontroversiella - i den mån de finns. (Länsturistnämnder eller organ med motsvarande uppgifter saknas på flera håll i landet). "Alla tillfrågade är uppfyllda av synpunkter på den regionala turistverksamheten. Här varierar uppfattningarna från att 'dom bara stökar till och driver verksamhet som inte har någon förankring i verkligheten till' till 'välfungerande och nyttig'. En majoritetsslutsats som kan dras är att det på det regionala planet behövs en stöd- och samordningsfunktion för den kommande turistverksamheten"

Det är troligt att en enkät bland företagen skulle ha givit motsvarande splittrade bild avseende de lokala turistorganisationerna. Detta kan bero på rena personfrågor, men lika gärna på resultatet av en dåligt förankrad politik.

Samverkan är inget man kan tvinga på näringen ovanifrån eller ens bör framtvinga med ekonomiska incitament eller näringspolitiska argument. Initiativet måste komma från gräsrotsnivån, från företag (eller i ovanstående fall kommuner) som verkligen känner att de har något att vinna på samverkan.

Det har många gånger påtalats att kommun- och länsgränser utgör hinder för rationell samverkan inom turistnäringen. Vi noterar med tillfredsställelse att Turistdelegationen uppmärksammat detta och söker uppslag till regionsöverskridande marknadsföring (se vidare 3.3.2).

Vi vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att organiserandet av lokal samverkan kan skapa ett socialt tryck på företagen "att vara med" och att detta kan dra resurser från t.ex. tematiska regionsöverskridande samverkansprojekt till lokala satsningar, vilka egentligen motiverats av existentiella frågor ("vi måste hjälpas åt att sätta vår kommun på världskartan").

3.3.4. Information

I begreppet marknadsföring ingår även information, även om man i dagligt tal brukar avse aktivt uppsökande verksamhet när man talar om marknadsföring och ett mer passivt förhållningssätt när man talar om information.

Det kan konstateras att det är utomordentligt svårt för en konsument i ett land, som inte prioriterats i marknadsföringshänseende att på egen hand skaffa sig information om Sverige. Staten bör se som sin uppgift att se till att se till att de som aktivt efterfrågar information om Sverige också skall ha lätt att få den, oavsett om konsumentens hemland är prioriterat eller ej. Även detta kommer dock att underlättas kraftigt genom utvecklingen på IT-området.

3.4 Marknadsinformation

Inom detta avsnitt har vi noterat att arbete är på gång inom Turistdelegationen som med all sannolikhet kommer att medföra stora förbättringar. Vi vill därför endast fästa uppmärksamheten på småföretagens särskilda problem avseende statistikens ekonomiska och intellektuella tillgänglighet.

Vid etablering av nya företag krävs en detaljerad marknadsplan av långivarna och detta gäller särskilt statliga långivare. Affärsbankerna är mer benägna att utgå från sin egen erfaranhet och fingerspetskänsla. En sådan marknadsplan förutsätter tillgång till marknadsinformation av kvalificerat slag, vilket innebär ett kännbart, kanske t.o.m. oöverstigligt, utlägg för den som söker lånet.

Situationen är av "Catch 22-typ". Utan statistik inga lån. Utan lån ingen statistik. Resultatet är inte sällan att verksamheter etableras på otillräcklig kunskapsgrund och med otillräckliga finansiella resurser.

Staten kan här genom Turistdelegationen på ett verksamt sätt underlätta nyetablering, genom att göra marknadsinformation fritt tillgänglig, förslagsvis via Internet.

Kostnaden för marknadsinformation av god kvalitet är emellertid inte det enda problemet. Statistiska tabeller är vanligtvis svårtolkade och det är därför viktigt att de görs intellektuellt tillgängliga genom analys och kommentarer, t.ex. i vad avser attityder och attitydförändringar på olika marknader och i vilken mån sådana kan åvägabringas. Även här har Turistdelegationen en viktig mission att fylla.

Etableringstillfället är heller inte det enda tillfälle då högklassig marknadsinformation behövs. Sådan behövs fortlöpande för företagens utveckling och utvecklingen av dess produkter, inte minst med tanke på näringens traditionellt stora fokusering på produkter snarare än på marknader.

3.5 Kompetensutveckling

Även i detta avsnitt vill vi koncentrera oss på utpräglad småföretagarproblematik.

3.5.1 Kompetensutveckling för redan yrkesverksamma

Behovet av kompetensutveckling för redan yrkesverksamma är sannolikt betydande, men erfarenheten visar att småföretagare är obenägna att utnyttja tjänster från de utbildningsverksamheter som fyller företagens brevlådor med direktreklam. Till en del kan detta ha att göra med höga priser, i kombination med negativa attityder till värdet av utbildning.

Inom turismens företag har cheferna i allmänhet gått "den långa vägen" och har mer sällan högre utbildning i bagaget. Människor som klarat sig bra i livet utan ha gått på universitet - eller anser sig ha klarat sig bra - tenderar att nedvärdera akademisk utbildning.

De enda gånger de ev. upplever ett kompetensunderskott är i konkreta situationer, ofta i samband med utvecklingen av nya produkter för vars möjligheter man just fått upp ögonen, i samband med att någon helt ny marknad skall bearbetas eller när ny teknologi skall införas.

I sådana situationer är företagaren beredd att skaffa sig mer kompetens, men finner då att han saknar kunskap om var denna kompetens går att få tag i.

Turistdelegationen skulle här med relativt enkla medel kunna lösa åtminstone detta enskilda problem, genom att samla in och publicera information om var specialistkompetens finns att få inom olika områden.

3.5.2 Metoder och kanaler för nyttiggörande av forskningsresultat

Vi har noterat att man vid Mitthögskolan ser ut att förbereda ett FTP-arkiv åtkomligt via Internet, i vilket vi antar att man avser att tillhandahålla sina forskningsresultat. Turistdelegationen kan underlätta tillgängligheten genom att i Internet publicera listor och synopsis över vad som på detta sätt finns att tillgå i de elektroniska arkiven.

3.5.3 Forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan näringens aktörer

I detta sammanhang vill vi återigen påpeka vad som flera gånger anförts ovan ifråga om riskerna för att olagliga samordnade förfaranden uppstår genom tyst samförstånd.

De som arrangerar verksamhet av detta slag bör undvika att bjuda in konkurrerande företag som är verksamma på USA- marknaden. Överläggningar av detta slag uppfattas i amerikansk konkurrenslagstiftning som "conspiracies", åtalbara konspirationer riktade mot marknaden.

Bestämmelserna är betydligt strängare än motsvarande svenska och så långtgående att amerikanska företagsledare t.ex. undviker att spela golf med kollegor i konkurrerande företag, eftersom man på en golfbana är utom hörhåll för vittnen, som kan intyga det oskyldiga i konversationen. Inom amerikanska storföretag åläggs tjänstemännen stor försiktighet när det gäller medlemsskap i branschorganisationer som t.ex. det även i Sverige verksamma HSMA Hospitality Sales and Management Association.

Amerikanska myndigheter är starkt benägna att utsträcka sin konkurrenslagstiftning till utländska företag om dessa bearbetar den amerikanska marknaden, även om det de ägnat sig åt skett i hemlandet och i enlighet med dess lagar. Åtskilliga exempel finns på svenska företag som ansett sig tvingade att acceptera amerikansk jurisdiktion över svenska förhållanden och "frivilligt" underkastat sig amerikansk lag, för att slippa sanktioner mot sin export.

3.6 Distributionsfrågor och informationsteknologi

3.6.1 Distribution

Det faktum att det är lättare att boka en resa till Mallorca än en resa inom Sverige, har under de senaste 30 åren, i motioner, propositioner och offentligt tryck av olika slag, anförts som ett särskilt stort problem för den svenska turistnäringen.

Av detta har många dragit den i stort sett felaktiga slutsatsen, att detsamma skulle vara fallet även i utlandet och att "Sverige inte är representerat på utländska resebyrådiskar". Detta misstag har sin grund i bristande insikt i den internationella turismens distribution.

Det är relativt ovanligt att producent- och förmedlingsföretag i ett land, marknadsför sig direkt mot konsument i ett annat land - eller ens mot resebyråer - särskilt om landet ligger längre bort än grannländerna. Undantag finns i vissa mindre delbranscher, bl.a. stugförmedlingsbranschen, men i stort sett kan detta sägas vara sant.

Svenska konsumenter bearbetas sålunda sällan direkt av t.ex. utländska researrangörer, hotell, ej Sverigerepresenterade transportföretag och andra. Redan en flyktig genomläsning av tidningarnas reseannonser demonstrerar detta.

I stället överlåter producentföretagen marknadsföring och paketering till arrangörer baserade i turisternas hemland, gärna sådana med starka inarbetade varumärken, väl fungerande marknadsföring och utbyggda återförsäljarnät samt gedigen kunskap om marknaden.

Det avgörande kriteriet är hur de enskilda företagen uppfattar svårigheterna i och kostnaderna för bearbetning av avlägsna marknader. Dessa stiger med avståndet från Sverige och intresset för distribution via researrangörer kan därför sägas gå från en låg nivå inom landet till 100 procent för fjärrmarknaderna.

Detta, jämte etableringshindrande underprissättning i offentlig verksamhet, är orsaken till det låga antalet arrangörsföretag inom inrikes- och närmarknadsturismen. Detta faktum är även ett viktigt hinder mot samverkan, eftersom arrangörsföretag är det effektivaste sättet att åstadkomma sådan.

Svenska turistprodukter är hyggligt representerade hos utomnordiska researrangörer, fullt i proportion till landets internationella konkurrens- och attraktionskraft. (Därmed inte sagt att det skulle saknas utrymme för stora förbättringar).

Inrikes och inom Norden ser det alltså annorlunda ut, men detta uppfattas inte som något problem inom turistföretagen, vars strategier till helt övervägande del är baserade på försäljning direkt till konsument, utan mellanled. Till stor del är dessa strategier helt rationella sett ur det enskilda företagets perspektiv och med hänsyn tagen till existerande, historiskt betingade konkurrensfaktorer m.m.

Man kan dock inte bortse från att här också finns ingrodda negativa attityder till "fördyrande mellanhänder", bristande insikter i de egna kostnaderna för direkt distribution till konsument och en hel del andra irrationella inslag, några betingade av offentligägt företagande på området.

I ett nationellt perspektiv innebär företagens strategier att svenska semesterprodukter mer sällan kan inhandlas på samma ställen som andra länders och detta utgör ett hinder för den utveckling av näringen, som staten önskar. Företagens och statens intressen går därför i sär när det gäller distribution.

Det hävdas ofta att problemet kan avhälpas om man bara knöt ihop de svenska producenterna med resebyråernas datanät i in- och utlandet. Som framgått av ovanstående är detta påstående felaktigt. Bristen på datakommunikation kan sägas utgöra ett tekniskt hinder, men bara för den lilla minoritet som verkligen är intresserad av att sälja till konsument via resebyråer.

Ökade kunskaper om distributionsrelaterade frågor inkl. paketering kan lösa en del av problemet, liksom påverkan av företagens attityder.

3.6.2 Internet

Den nu blixtsnabba utvecklingen av Internet kan komma att förändra läget fullständigt om och när konsumenterna tar detta nya medium till sig. Sverige har haft en sen start i Internet-sammanhang. Endast 3 procent av svenskarna har tillgång till Internet i hemmet, men 10 procent uppger att de tänker skaffa sig ett abonnemang under första halvåret 1996 och 38 procent har en persondator i bostaden.

Posten har aviserat en konsumentkampanj för Internet i 50-miljonerklassen och Telia antas följa med. En nivå på uppemot 20 procent kan därför mycket väl komma att realiseras redan vid slutet av 1996 och 50-procentig hushållstäckning anses realistisk vid sekelskiftet. Internet skulle då på kort tid stiga fram som det i särklass största konsumentmediet.

Ingen vet ännu om konsumenter och företag kommer att använda mediet för att söka upp, boka och betala tjänster inom turismen. Men om så sker, förändras betingelserna för turismföretagens distribution i grunden. Distribution till konsument direkt eller via resebyråer förbilligas kraftigt. Direktförsäljningsstrategier kan då tillämpas även på rena fjärrmarknader och blir ett lönsamt alternativ.

Intressant att notera är ett färskt uttalande av den danske "charterkungen" Lars Larsen, som spår att charterbranschen kommer att halveras på fem år. Hans uppfattning är att de unga som nu växer upp med persondatorer och Internet inte kommer att vilja resa på samma sätt som sina föräldrar. De kommer, enligt Larsen, att själva söka information och boka via dataskärmen.

De större företagens relativa övertag mot de mindre, utraderas i ett sådant läge i stort sett helt och dörren öppnas dessutom för etablering av extremt små arrangörsföretag. Händer detta, kan man med fog tala om ett paradigmskifte inom turismens marknadsföring.

Förutom konsumenternas beteende är existensen av ny, billig och lätthanterlig teknik - integrerad med företagens bokningssystem en absolut förutsättning för denna utveckling.

3.6.3 Sveriges Rese- och Turistråds systemutveckling

De i Sverige befintliga systemen har alla sina rötter i det tidiga 80-talet och beräknas vid sekelskiftet ha nått gränsen för sin ekonomiska livslängd. Samtliga är starkt nischinriktade mot vissa delbranscher och inom dessa mot viss verksamhetstyp. Användarbaserna är av denna anledning smala, vilket försvårar och fördyrar alternativt omöjliggör utveckling av modern framtidsbetonad teknik för småföretagen.

De medel som nyligen anslagits åt Sveriges Rese och Turistråd bör - tillsammans med fortlöpande licensavgifter från företagen - räcka för att lösa den tekniska delen av problemet och lägga en bra grund för näringens framtida utveckling. De strategiskt viktigaste elementen i det kommande arbetet bör vara:

Ett nytt system måste omfatta alla företagstyper och alla typer av bokningsbara produkter. Detta bäddar för bredast möjliga användarbas och därmed låga underhålls- och vidareutevecklingskostnader per företag och eliminerar de hinder befintliga nischinriktade system medför för företag som vill utveckla nya produkter. Det är också viktigt av den anledningen att producentföretag börjat ikläda sig en arrangörsroll genom att paketera egna produkter med produkter från externa underleverantörer/samarbetspartners.
All verksamhet i företagen bör omfattas - inte bara bokning utan även sådant sådana funktioner som använder data ur bokningsregistren - t.ex. katalogproduktion och dito distribution. Detta skapar effektivitet och är särskilt fördelaktigt för de allra minsta företagen.
Alla betalnings- och avräkningsmetoder inkl. betalkort bör stödjas i systemet vilket kraftigt underlättar internationella transaktioner.
Helautomatisk integration mot bokföringsprogram, automatisk momshantering och registeruppdatering i realtid är exempel på funktionalitet som är särskilt viktig för företag där ekonomiarbete utförs som bisyssla.
Enkel rensning av register, beslutsstöd och integration mot turistinformations-system är ytterligare funktioner som underlättar arbetet i småföretag.
Kommunikation med både Internet och externa terminalsystem möjliggör för företagen att samlas runt ett enhetligt gemensamt system oavsett vilken försäljningsstrategi man tillämpar.
Kommunikation med externa databaser möjliggör rationell hantering hos små arrangörsföretag av produkter från mycket stora leverantörer, som t.ex. SJ.
Stöd för telefonitjänster som datasvar och datafax skapar ytterligare kommunikationsmöjligheter med de konsumenter som inte har tillgång till Internet och heller inte kan eller vill vända sig till resebyråer.
Lokal datalagring och dito bearbetning medför minimala kommunikationskostnader, vilket är särskilt viktigt för mindre företag pga av höga fasta kostnader vid datakommunikation.
Lokal utrustning av standardtyp och service från lokal leverantör bäddar för låga kapitalkostnader och låga lokala driftskostnader samt snabb hjälp vid driftstörningar.
Integration med standardprogram (ordbehandling, kalkyl, rit- och layoutprogram) och hög integration samt automatisering skapar ytterligare funktionalitet och effektivitetsvinster till mycket låg kostnad.
Lätt att förstå, lära och använda samt enkel lokal drift minimerar utbildningsbehovet, vilket återigen är särskilt viktigt i de allra minsta företagen, som har svårt att avvara personal ens för kortare perioder.

<10>Som aktuellt exempel på detta kan anföras en innovation på det nyöppnade City Hotell Kungsgatan i Stockholm, där den traditionella frukosten ersatts av en påse som hängs på dörren under natten och tas in av gästen som därefter dukar upp och tillreder sitt kaffe eller té. Gästernas brist på entusiasm över denna nyhet demonstreras av det faktum att förfarandet särskilt påpekas vid bokningstillfället. Hotellets priser är dock låga med tanke på det attraktiva cityläget.

Tidigare avsnitt 1 & 2
- 1. Analys av turistpolitikens mål och näringens förutsättningar,
2. De övergripande frågeställningarna

Senaste Nytt Turistinformation Turistbyråer Stuguthyrare Arrangörer Tidtabeller mm
Sök på Internet FÖRST:s styrelse Vårt nyhetsbrev Varför FÖRST? Medlemsförmåner
Web-service Avgifter & priser Stadgar Verksamhetsberättelse Debatt
Politik & samhälle Massmedia Bli medlem! Kontakta oss Kontakta webmaster