NR 9, 25 maj -99

Ryska och polska marknaderna som natt och dag.

De ryska och polska turistmarknaderna skiljer sig åt som natt och dag. Det visar två studier som Turistdelegationen publicerat under våren. Polackerna tvekar inte att göra det billigt för sig genom att hyra stuga, campa eller bo på vandrarhem. Ryssarna däremot har behov av den högre servicenivå som hotell och restauranger kan erbjuda, trots att de egentligen inte har mera pengar att röra sig med än polackerna. Språksvårigheter uppges vara orsaken. Följden blir att ryssarna inte har råd att stanna här lika länge som polackerna - 1,2 nätter per resa mot 17 nätter för polackerna. Övernattningar på Finlandsfärjorna kan dock ha stökat till i statistiken, liksom svartjobb.

Den polska studien utfördes av Skop sommaren 1998 då man intervjuade 3.300 polska resenärer på färjorna och förstärker den tidigare bilden av den polska marknaden. Någon mer djuplodande analys av tabellmaterialet har man inte givit sig på och det är synd. Var femte polack uppger sig ha tillbringat mer än 20 nätter i Sverige. Bland dessa ingår antagligen de 13 procent som uppger sig har arbetat i Sverige för en svensk arbetsgivare. Men hur många därutöver som kan ha tagit jobb utan arbetstillstånd eller idkat handel med smuggelgods i Malmötrakten och därför svarat "semester" när Skop frågade, det får man gissa sig till. 20 procent uppger sig ha ägnat sig åt fiske, men om man köpt fiskekort och sportfiskat eller om det handlat om att dryga ut mathållningen, det får vi heller inte veta.

Traditionella turistaktiviteter som sightseeing, shopping, besök på sevärdheter och kulturella aktiviteter förekommer i stor skala, men det är ändå svårt att komma från tanken att man egentligen beskriver två helt olika marknader. En regelrätt turistmarknad och en arbetsmarknad. Genom att korsköra det digra tabellmaterialet, skulle man antagligen kunna komma sanningen närmare inpå livet. Ett oväntat resultat gav frågan om hur långt man färdats för att komma till den polska hamnen. Hälften hade rest mer än 30 mil. Besökarna kom faktiskt nästan jämt fördelade från hela Polen och inte bara från Szcsecin- och Gdansk-områdena, som man nog de flesta väntat sig. Redan detta faktum dikterar behovet av en djupanalys av resultatet och kanske även fler undersökningar.

Liksom ryssarna bokar sig polackerna på mycket kort varsel. Drygt en fjärdedel kommer hit utan någon förhandsbokning alls och av resterande tre fjärdedelar hade hälften bokat mindre än en vecka i förväg. Annars gillade polackerna Sverige starkt fastän de fann landet mycket dyrt och tyckte att de svenskar de mötte var trevliga, de flesta t.o.m. mycket trevliga. Nästan alla vill komma tillbaka igen.

Ryssarnas köpkraft 12% av amerikanarnas.

Den ryska studien har kostats på ett litet häfte på 32 sidor i A5-format. Här handlar det inte om intervjuer, utan om analyser av statistik från en rad olika källor, både svenska och ryska. Bara vart tionde hushåll i Moskva hade högre hushållsinkomst än 8.000 kr per månad i november 1998. Redan där skulle man kunna tycka att Sverige är chanslöst som resmål, men i studien påpekas att den disponibla inkomsten ändå kan vara hög, på grund av låga boendekostnader och kommunala avgifter. Trots detta, så är ryssarnas köpkraft numera inte mer än 12% av genomsnittsamerikanens. Men inkomstfördelningen är ojämn och var tionde ryss har råd med en utomlandssemester. Det blir 15 miljoner potentiella kunder för Sverige av det och nästan alla av dessa lyckliga bor i Moskva eller St Petersburgområdena.

I sin iver att få med så mycket material som möjligt har Turistdelegationen tyvärr försummat den hårda redigering som borde ha gjorts. Resultatet blir lite förvirrande. På sidan 13 säger man att 75-80% reser med flyg, men på sidan 17 att endast en liten del av de som reser till Sverige tar flyget. På sidan 10 uppges att 50% av resorna sker individuellt och 40 procent i grupp. Men på sidan 17 sägs att den typiska ryska fritidsresenären i allmänhet väljer en gruppresa. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan dessa uppgifter, men förvirrad blir man. Totalt gjorde ryssar 79.000 resor till Sverige 1997, men bara dryga 96.000 övernattningar hamnade i inkvarteringstatistiken, trots att 94 procent valde att bo på hotell. Det blir 1,2 nätter per resa. Finlandsfärjorna uppges spela en stor roll för transporten hit och har antagligen fungerat som flytande hotell, vilket gjort att många halkat ur den svenska statistiken.

Marx, Lenin och Stalin återupprättade!

För det korta avsnittet om Rysslands historia tycks Turistdelegationen ha anlitat en rättrogen marxist-leninist. Så här idylliskt beskrivs 1905 års revolution och bolsjevikernas statskupp 1917, som utlöste år av blodigt inbördeskrig:

"Trots landets storhet var stora delar av folket missnöjda med situationen, vilket ytterligare förstärktes av svårigheterna som drabbade landet under första världskriget. Detta bäddade för ett maktskifte och 1917 övertog Lenin landets styre."

Det är Marx tes om revolutionen som en oundviklig följd av klasskampen, som här tas ut till vårvädring. En mer grundligt vederlagd teori är det nog svårt att hitta. Och inte blir det bättre när man skall beskriva efterkrigstiden:

"1941 invaderades Sovjetunionen av Tyskland. En av följderna blev det kalla kriget som sedan skulle pågå fram till 1991 då Sovjetunionen och sovjetstyret slutligen krakelerade."

Tänka sig! Och F&F-red. som alltid trott att det kalla kriget utlöstes av konflikten mellan å ena sidan Stalins och Kominforms strävan att exportera kommunismen och å andra sidan USA:s strävan att återuppbygga och försvara ett demokratiskt och fritt Europa med hjälp av NATO och Marshallplanen. Där ser man... F&F hoppas, men kan tyvärr inte kontrollera, att resten av studien är av bättre kvalitet och anbefaller Harvardprofessorn Richard Pipes standardverk "Den ryska revolutionen" till Turistdelegationens benägna studium i sommarens hängmatta.

Västerbotten lockar inte!

"Västerbotten lockar inte. Allt färre söker sig norrut", skriver Västerbottens-Kuriren med stora katastrofstilen över sex spalter. I artikeln konstateras att de fyra nordligaste länen tappat 900.000 gästnätter på 10 år och att raset fortsatte under 1998. Västerbottens andel av den svenska turismen är nu nere på sin lägsta nivå någonsin.

I artikeln intervjuas Thomas Carlsson, som arbetar med Touristprojektet och vid Kvarkenrådet. Han anser att storstäderna kniper marknadsandelar genom sin förmåga att ständigt förnya sitt utbud och efterlyser mer produktutveckling.

F&F-red., som skrivit otaliga artiklar på detta ämne, även i Västerbottens-Kuriren, kan meddela att orsaken är en helt annan. Om den kan man läsa i en utredning från Finansdepartementet som författats av de tre ekonomiprofessorerna Agell, Englund och Södersten.

När den stora skattereformen genomfördes 1990-91 steg hushållens kostnader för drivmedel i ett slag med 26%, vilket gjorde Sverige långt mer avlångt än tidigare. Människorna svarade på detta genom att skära ned på sitt resande och värst drabbade blev de resmål som både ligger långt bort och kostar mycket. Strömmen norrut, vändes helt enkelt söderut mot kontinenten och därmed inleddes en långvarig nedgång för Norrlandsturismen.

Detta lär knappast gå att lösa med produktutveckling. De totala kostnaderna för resan är helt enkelt för stora i förhållande till vad man kan få för pengarna om man reser lika lång söderut. Eller bara halvvägs till Norrland, t.ex. Dalarna. Det som kan vända trenden är lägre bensinpriser, men de lär låta vänta på sig.

Lågpris för Smorgasbord

FÖRST:s styrelse har beslutat om kraftigt sänkta annonspriser för webplatsen Swedish Information Smorgasbord jämfört med dem som gällde tidigare. Nya baspriset för ett klickbart annonsbanner blir 990 kr per år.

Styrelsen har också beslutat om 50% medlemsrabatt. Eftersom alla annonsplatser debiteras kalenderårsvis med avdrag för redan passerad del av året, så innebär detta att medlemmarna nu kan annonsera fram till årsskiftet för så lite som 247:50.

Det var den 28 april som FÖRST tog över de 850 sidorna i Swedish Information Smorgasbord från Scandinavia Online. Smorgasbordet är Internets största engelskspråkiga webplats med Sverigeinformation.

Efter fyra veckors intensivt arbete är webplatsen nu i tekniskt perfekt skick. Alla brustna länkar har reparerats och en ny intern sökmotor installerats. Flera hundra webmasters med länkar till den gamla adressen har aviserats om adressändringen och Smorgasbordet har registrerats på nytt hos närmare 100-talet sökmaskiner och webregister runt om i världen.

Närmast på tur står en integration med FÖRST:s svenska konsumenttjänst Svensk TuristGuide, vars tvåspråkiga sidor med turistbyråer kommer att flyttas över till Smorgasbord och sedan länkas tillbaka till Svensk TuristGuide som också kommer att förses med länkar till en rad av de regionala informationssidorna i Smorgasbord.

FÖRST:s listor med stuguthyrare och arrangörer kommer att göras tvåspråkiga och länkas in till Smorgasbord med sikte på en internationell publik och ett modernt Java-drivet menysystem skall installeras.

Under sommaren kommer det redaktionella innehållet att detaljgranskas och ev. föråldrade uppgifter att rättas.

Ny statistik för 15-22 maj visar på 5.000 besök per dag. På grundval av statistikloggen från Scandinavia Onlines server för perioden maj-oktober 1998 har FÖRST beräknat antalet besök för de senaste 12 månaderna till 893.000. Då har ingen hänsyn tagits till den snabba ökningen av Internetanvändningen och det kan därför visa sig att besöksfrekvensen är högre än så när loggfilerna för november till april -99 har kunnat summeras och analyserats. Mer om webstatistik i separat notis.

Litet uppslagsbok

i webstatistik.

Ibland får man höra om väldiga siffror från stolta innehavare av websidor. Men är det "hits" eller "besökare"? Skillnaden är lika stor som mellan lire och dollar, så frågan saknar inte betydelse. Särskilt inte om man står i begrepp att betala för en länkad annons. F&F reder ut begreppen:

När någon klickar på en länk till en websida, eller skriver in en adress i webläsarens adressruta, så går en begäran till den främmande webservern att skicka sidan i fråga. När sidan kommit efter någon sekund, så läser webläsaren sidan och tar reda på om det behövs flera filer för att få ihop det hela. Varje bild och varje litet dekorelement är en fil och webläsaren begär därefter att den främmande servern skall skicka dessa. Webläsaren bygger därefter upp sidan och presenterar den på skärman. Det kan ta en bra stund om det är mycket bilder med i spelet.

Varje begäran om en fil resulterar i att serverns statistikprogram tickar fram en "hit". En sida med en text och 19 bilder blir alltså 20 "hits" och det är inget ovanligt. Ju flera små bilder man har på sidan, desto gladare blir statistikprogrammet och tvärtom.

"Hits" är därför ett dåligt mått på trafiken för en viss webplats. Smorgasbord hade 5 miljoner hits förra året och Svensk TuristGuide 3. Turistrådets Visit Sweden hade 2. Men Smorgasbord har ovanligt få bilder och dekorelement och Svensk TuristGuide kan inte mäta klickar på sökningarna eftersom sökmaskinerna är externa, till skillnad från Turistrådets. Så "hits" säger egentligen inte mycket.

"Besökare" är ett annat vanligt mått. De kan beräknas på två sätt. Det mest avancerade är att websidan skickar på läsaren en "cookie" innehållande en unikt ID-nummer. Cookien lagras automatiskt i läsarens PC och kan sedan anropas nästa gång han eller hon hämtar en sida för samma web-plats. De mest proffesionella kommersiella webplatserna använder cookies och kan sedan redovisa "unika besökare" genom Sifo på samma sätt som tidningar redovisar upplaga via Tidningsstatistik.

Ett enklare och billigare sätt att räkna besökare finns i alla webservrars statistikprogram. De lagrar nämligen den s.k. IP-adressen och kan sedan räkna hur många unika sådana som förekommit under en viss tidsperiod. Men hos stora Internetleverantörer som Telia, Tele2 och Telenordia delar många kunder på IP-adresserna, som de tilldelas tillfälligtvis varje gång de ringer upp. Besökare beräknade på grundval av IP-adresser underskattar därför det verkliga antalet. Detta gäller särskilt om rapporteringsperioden är lång, t.ex. en hel månad. I dessa fall kan antalet besökare komma att underskattas grovt för de webplatser vilka trafikeras av enskilda konsumenter som använder billiga uppringda Internet-abonnemang, snarare än dyra fasta egna förbindelser med egna fasta IP-adresser.

En del statistikprogram använder automatiska tumregler för att räkna fram besök, snarare än besökare. En person kan ju komma tillbaka till en web-sida mer än en gång. Ofta baserar man beräkningen på antagandet att ingen är uppkopplad mot samma web-plats mer än t.ex. en timme och att om ett och samma IP-nummer återkommer med minst en timmes mellanrum, så kan detta räknas som ett nytt "besök".

Men "hits" beror alltså på hur mycket bilder som finns på sidorna och varken antalet besökare eller antalet besök säger egentligen någonting alls om hur mycket information som lästs. Det kan vara hur lite eller hur mycket som helst.

Det bästa måttet på trafiken hos en web-plats är därför "lästa HTML-sidor" eller "levererade textresurser" som det också brukar kallas. Detta kan räknas med hjälp av räkneverk på varje sida eller genom en analys av serverns loggfiler. Antalet bilder och dekorelement spelar i detta läge ingen roll och hänsyn tas till hur mycket information varje besökare tar del av. Det enda man inte får veta är sidornas längd. Ett nummer av F&F på webben har omkring 10.000 tecken text. En skärmfull välkomstmeddelande kanske bara 1.000.

FÖRST kommer att publicera månatlig statistik över lästa sidor i Smorgasbord, så snart de första analyserna blir klara vid mitten av juni.

Henrik Thomke har engagerats som ny marknadschef för SkanLands-projektet som pågår framtill slutet av år 2000.