![]() |
ÅRSKRÖNIKA NR 1, 18 januari -99 1998 ett förlorat år när svenska turister flaggade ut.Det gångna året blev ett nytt förlorat år när svenskarna fortsatte att skatteplanera sin semester. Sommarens inrikes fritidsresor med övernattning minskade med 14 procent som ett resultat av att svenskarna stannade hemma eller flaggade ut. Utrikessemestern ökade med 6,5 procent och vinterhalvårets uppgång för korta inrikes semestrar raderades därmed ut. En ljuspunkt är den gryende insikten hos regeringen att något måste göras åt skatterna, men det kommer att ta ett bra tag innan det finns utrymme i budgeten och tjänstesektorn ser inte ut att stå överst på dagordningen när man inom kort sätter sig ned med partierna för att tala om saken. Hotellbranschen kunde glädja sig åt högkonjunkturen som ökade antalet utländska turister, men stora delar av världen nu går in i lågkonjunktur, så den glädjen lär bli kortvarig. Gladast var charterbranschen. Kronan stärktes när finansmarknaderna spekulerade i en snar svensk EMU-anslutning och utlandssemestern blev därmed relativt sett billigare. Detta bekymrade Riksbanken, som konstaterade att det snabbt stigande underskottet i resevalutaposten nått rekordnivå och utgör en stor belastning för landets bytesbalans. I april placerade Economist's Big Mac Index Sverige på femte plats i den internationella kostnadsligan. Försämringen av vår internationella konkurrensförmåga kom olägligt eftersom turistlandet Sverige äntligen blivit trendriktigt nu när människorna börjat söka sig bort från brus, buller och kommersialism. Tystnad, stillhet och småskalighet har vi alltid haft gott om, liksom en lite lantlig oförmåga att blåsa upp det vi har har till något det inte är. Turistmyndigheterna försökte att inte låtsas om saken. Konjunkturberoende statistik - huvudsakligen baserad på avdragsgilla affärsresor - presenterades under sken av att ha något att göra med det som statens anslag för turistfrämjande åtgärder egentligen används till, nämligen att få hit fler semesterfirare som vill och kan betala för högt beskattade svenska tjänster. I stället för radikalt förändrade politiska villkor, vill man ge de lokala och regionala turistorganisationerna en nyckelroll för att utveckla turismen. Men en forskningsrapport som publicerades under året, visade att de inte klarar att axla en sådan börda. I början av året presenterade Turistrådet Sverige & Co, en leverantörskooperativ idé för att distribuera svensk turism vid sidan av de svårflörtade gängse kanalerna. Den stötte omedelbart på patrull och går en osäker framtid till mötes. Paketresekatalogen "Barnens Sverige" med Turistrådet som utgivare, visade sig sakna resegarantier ännu två månader efter utgivningen. Turistdelegationen överlämnade till regeringen en verklighetsfrämmande studie om förutsättningarna för utveckling av svensk turism, som F&F omedelbart utropade till "nyromantiskt mästerverk". På vårkanten slog bussresearrangörerna larm om att små reserrangörer tvingas ställa för stora resegarantier. Detta föranledde regeringen att tillsätta en utredning för att se över systemet. Den 1:a oktober skall den vara klar. Konkurrensverket krävde återigen stopp för offentlig näringsverksamhet på konkurrensmarknader och i november gjorde Mona Sahlin ett långtgående uttalande i riksdagen om detta där hon aviserade åtgärder redan under våren. Turistrådets hemsida Global Visitors Guide lanserades med buller och bång i februari, men blev ingen succé. Än idag har man inte rättat alla småfelen från starten. FÖRST presenterade kort därefter sin egen "Svensk TuristGuide" på Internet och kunde räkna in hundratusentals besökare. Turistrådets IT-projekt drabbades av ett nytt bakslag när det visade sig att Bokser-projektet måste göras om från grunden med nya friska pengar i stället för Turistrådets försvunna. Detta tvingade ägaren, Destination Stockholm, att sälja majoriteten i projektet till SMART. Regeringens budget för 1999 innehöll inte de pengar Turistrådet räknat med, vilket utlöste en ekonomisk kris med hårdbantning och försenade kataloger som följd. Bl.a. beslutade man om att stänga kontoret i Holland. Några praktiska konsekvenser för turismen lär detta dock inte få, eftersom det aldrig kunnat uppmätas något samband mellan anslagsnivån och turismens volymer. Turistnäringens villkor blev en stor fråga under sommaren, när FÖRST drog igång en rikstäckande debatt i dagspress i samarbete med Olle Wästberg (fp). Ett 60-tal debattartiklar publicerades. Kronan på verket var en artikel på DN Debatt den 2 juli, som blev huvudnyhet i frukost-TV samma dag och gav upphov till 20 ledarkommentarer och 35 nyhetsartiklar i tidningar runt om i landet. Några ljuspunkter för 1999: Regeringen vill göra något åt både skatte- och regelsystemen. Men tjänstesektorn ser inte ut att stå överst på listan, det gör som storföretagen vars utflyttning vållade regeringen stora bekymmer. Småföretagens problem med regelsystemen är däremot högprioriterade och bland dessa ingår även konkurrensfrågorna.
Y2K i konsumenträtten Y2K är beteckningen för de problem med datorer och alla sorters mikroprocessorbaserade system som kan tänkas uppstå vid kommande sekelskifte, när åtalet 99 blir till 00. Febrila ansträngningar pågår med att kontrollera alla programvaror, men när det gäller de mikroprocessorer som finns inbyggda i otaliga apparater är det ingen som riktigt vet hur de kommer att reagera. Några flygplan lär knappast vara i luften den 1 januari -00 innan alla system testats under verkliga förhållanden. Problem väntas uppstå med el- och vattentillförseln på många håll. Om detta förstör semestern, är det då likställt med force majeure? Kan en arrangör friskriva sig från problem av detta slag i villkoren för stugor och paketresor? En medlem ställde frågan till FÖRST:s kansli som kontaktade Konsumentverket. Där anser juristen Lotta Danin, att problemen är förutsägbara även om det är tekniskt svårt att ställa diagnosen i förväg. Och att vältra ansvaret vidare på konsumenten genom tilläggsbestämmelser är antagligen oskäligt. Arrangören måste därför ta det fulla ansvaret gentemot konsumenten om det uppstår problem och får sedan regressa mot sin leverantör, d.v.s. kräva denne på ersättning för vad man ev. tvingas betala tillbaka till turisterna. De stugförmedlare som använder FÖRST:s förmedlingsavtal gentemot stugägaren är täckta av bestämmelserna i §14 om "fel på objektet". Alla andra bör ta sig en titt på sina avtal snarast möjligt. Stugägarna lär inte bli glada om de får stå för fiolerna, men bör ha regressrätt gentemot sina el- och vattenleverantörer. Deras åtagande regleras i de leveransavtal som gäller mot fastighetsägarna. Men vad som står i dessa texter är det inte lätt att få grepp om. Säkrast är naturligtvis att inte ha några turister i omlopp över nyår, men det lär nog inte gå att undvika i fjälltrakterna. I 9 fall av 10 kommer inget att hända, eller kanske i 99 fall av 100, så det kan vara oklokt att oroa stugägare och andra leverantörer med frågan. Klokt är att börja formulera en handlingsplan redan nu och kanske även kontakta el- och vattenleverantörerna i de områden där man är verksam för att få ett grepp om bilden. Tveksamt om kasinon. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen är tveksam till förslaget om fyra kasinon i Sverige. Stockholm, Göteborg och Malmö har nämnts i en utredning som regeringen låtit genomföra. Det skriver hotell- och restaurangfackets tidning Hotellrevy i januarinumret. - I socialutskottet är det stor tveksamhet, säger Rinaldo Karlsson (s) till Hotellrevys reporter. Vi skall nu samla information om de sociala problemen med kasino. Ett ökat spelberoende kostar samhället mycket pengar. HRF-fackets tredje vice ordförande Leif Cramling är helt negativ. - Nej, vi skall inte tillåta kasinon i Sverige. Intäkterna från utlandet är försumbara. Vi får inte turister till storstäderna för att de ska spela kasino. Det är svenska folket som kommer att spela och bli spelberoende. Skatt på dricks. Jakten på de försvinnande skattebaserna har nu nått restaurangbranschen, där fem anställda på en restaurang i Norrköping gjorts till pilotfall genom att upptaxeras med 30.000 kr var för den dricks de fått under 1997. Det handlar inte om den servisavgift som automatiskt hamnar på notan, utan om de småbelopp som gästerna avrundar notan uppåt med. Både facket och arbetsgivarna är kritiska och anser att dessa pengar bör ses som en gåva, eftersom inget anställningsförhållande råder mellan gästen och servitören. Regeringen förenklar."Alla har vi varit små". - Alla stora företag har en gång varit små, sade Mona Sahlin i anslutning till regeringens beslut strax före jul om förenklingar för småföretagen. Bland de åtgärder som nu beslutats märks: En grupp inom Näringsdepartementet, SimpLex-gruppen" skall driva frågor om enklare regler för företagen. En annan grupp bestående av statssekreterare från flera departement ges ett särskilt ansvar för arbetet med regelförenkling. Uppgiftslämnandet till myndigheter vid nyetablering förenklas så att samma uppgift bara behöver lämnas en enda gång och man skall slippa vända sig till mer än en myndighet. Servicen från myndigheterna skall förbättras och handläggningstiderna förkortas. Förseningsavgiften vid för sent inlämnad skattedeklaration skall differentieras så att hänsyn tas till förseningens längd och beloppets storlek. Tidigare har den varit 1000 kr för alla. Den offentliga upphandlingen skall förbättras, bl.a. genom att Kommerskollegium får i uppdrag att publicera även upphandlingar understigande 1,7 mkr på Internet. Diskussioner kommer att föras med Kommun- och Landstingsförbunden om en långsiktig policy när det gäller relationerna mellan offentlig och privat sektor. En försöksverksamhet skall genomföras i Kalmar Län. - Vi har nu inlett arbetet att göra Sverige till ett föregångsland för entrepresnörer och kommer att succesivt återkomma under mandatperioden med fler förslag, avslutade Mona Sahlin sitt uttalande. Varför växer vissa?Det hänger på magen! Att en del företag växer med blixtens hastighet medan andra står och stampar år efter år är välkänt. Men vad är orsaken? I KPMG:s kundtidning för ägarledda företag, Resultat, citeras en undersökning från konsultfirman Ahrén & Partners. Det handlar om ledarens egenskaper. I framgångsföretagen är ledaren
Med detta i bagaget kan man få vilket företag som helst att växa och behöver inte verka inom någon framtidsbransch. Det går lika bra med gamla stagnerade branscher. Tidningen konstaterar avslutningsvis att detta inte verkar vara något som samhället kan stimulera eller stötta. Det hela beror på drivkraften och ledningsförmågan hos enskilda personer. Av detta drar F&F slutsatsen att det är fler entreprenörstyper som behövs för att få turistnäringen att växa, inte mer statlig planering och stöd. Men sådana växer inte på träd och för att de skall lockas till branschen behövs bättre villkor och därmed också förtjänstmöjligheter än idag. Sedan sköter sig det hela självt av egen kraft. Dyrt att köpa tjänster, även för finansministrar. Att det är på tok för dyrt att köpa högt beskattade tjänster i Sverige har ofta påpekats i dessa spalter. Det gäller både hög som låg och att hjärnkirurger tar ledigt för att lägga om taket på villan hellre än att engagera ett proffs är ingen ovanlighet. Ett nytt exempel kom i dagen, när finansminister Erik Åsbrink stannade hemma från EU:s toppmöte i Wien förebärande hög arbetsbelastning. Men statsministern visste bättre och lät meddela att det handlade om att göra i ordning en ny lägenhet. Åsbrink stannade hemma även när de övriga finansministrarna sjösatte euron och det officiella skälet var återigen detsamma. När inte ens 60.000 i månaden är nog för att engagera yrkesmän, så skall man inte vara förvånad om den svenska turismen har det lite svårt med tillväxten, tror F&F. |
||||
Senaste Nytt Turistinformation Turistbyråer
Stuguthyrare Arrangörer
Tidtabeller mm |
|||||